Kan konsumentköplagen verkligen reglera handeln med hästar

IMG_2806 3 red

Behöver konsumentköplagen verkligen ändras för att anpassas till handeln med hästar eller skulle den aldrig använts? Och går det verkligen att registrera ett företag som ska sälja hästar till konsumenter?

Jag har länge tänkt på om jag ska publicera mina funderingar runt frågorna om konsumentköplagens användade vid hästköp. Nu väljer jag att göra det så inte tankarna får sin slutstation i mitt huvud. Det värsta som kan hända är att jag har fel!

(svensk-norsk ordliste i slutten av artikkelen)

Registrera företag

De som ska starta företag måste välja företagsform, företagsnamn och registrera företaget.

Alla företag måste registrera sig med en SNI-kod som beskriver den verksamhet som ska bedrivas. SNI är en standard för svensk näringsgrensindelning. SNI-koderna finner man hos Statistiska Centralbyrån (SCB) som i sin tur har hämtat dem från EU:s standard Nace Rev 2.

Hästar, Detaljhandel

Skulle drömmen om att driva ett företag som säljer hästar tagit slut redan här?

I Nace Rev 2 hittar jag ingen SNI-kod som företag kan registrera sig med för att bedriva detaljhandel med hästar.

Statistisk Centralbyrå lade i juni 2015 till en ny uppslagstext till SNI-kod 47.999;  ”Hästar, detaljhandel (ej i samband med uppfödning)”. Vad var syftet med att lägga till uppslagstexten?

Jag har även svårt att tro att ett land bara kan lägga till en ny typ av vara i en uppslagstext. Standarden i Nace Rev 2 ska bla. säkerställa jämförbarhet över gränserna och det ska harmonera med mycket annat som tex. varukoder i Tulltaxan. Systemet används även för att räkna ut bruttonationalprodukt (BNP) och det ger oss en mängd olika statistiker.

Konsumentköplagen

Konsumentköplagen gäller när ett företag säljer varor till konsumenter (detaljhandel). För att ett företag ska kunna bedriva detaljhandel borde det vara en självklarhet att företaget är registrerade för att bedriva just detaljhandel. Om det inte finns någon SNI-kod för ändamålet att bedriva detaljhandel med hästar så kan inte jag förstå att det är möjligt att registrera och bedriva ett sådant företag? Och om det inte är möjligt hur kan då konsumentköplagen användas?

Hästen – ett produktionsdjur

Varför det inte finns någon kod i Nace Rev 2 för ändamålet att bedriva detaljhandel med hästar kan jag inte svara på. En teori kan dock vara att hästen är ett produktionsdjur i en produktionprocess som avslutas först när den slaktas? Kan det vara så att ett produktionsdjur i en produktionsprocess inte kan ingå i detaljhandelskedjan?

Även om vi i dag använder hästar till många typer av  fritids-, tävlingsaktiviterer så får vi inte glömma att hästen fortfarande anses vara ett produktionsdjur inom jordbruket.

Moms på häst

En annan interessant fråga är hur momssatsen vid försäljning av levande hästar har uppstått? När jag jobbade på ridskola i Sverige på 80-, och början av 90-talet kan jag inte minnas att någon ens nämde moms vid handel med häst. Vilken dag bestämdes det att momssatsen skulle vara 25 %?

Hur fungerar det egentligen i dag när hästar säljs genom momspliktiga företag? Händer det att en och samma häst blir momsbelagd flera gånger under sin levnadstid? Är det i så fall riktigt?

Tvist vid hästköp

Om vi går tillbaka till 80-, och början av 90-talet igen så kan jag heller inte minnas att det uppstod tvister mellan säljare och köpare där veterinärer blev inblandade och tvisterna hamnade i landets domstolar? Hur har vi kommit dit?

Kan konsumentköplagen verkligen reglera handeln med hästar?

/Eva Kindahl

Svensk/Norsk ordliste

Konsumentköplagen       Forbrukerkjøpsloven
Konsument                        Forbruker
SNI-kod                              Næringskode
Partihandel                       Engroshandel

Linker:

Statistisk Centralbyrå – SNI-koder

Förordning (EG) 138/2004 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen

Direktiv 2009/156/EG om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredjeland

 

Reklamer

Reise med hest, del 6; Anmodning om informasjon

LOGO-socialmediared

Hva skjer når Norge ikke svarer Efta? I mitt forrige innlegg fikk dere vite at Efta har fortalt Norge om at de har mottatt en klage gjeldene forflytning av dyr av hestefamilien.

Slik jeg forsto saken hadde Norge da to måneder på seg å sende dem informasjon. Etter å ha fulgt opp saken på einnsyn viser det seg at Norge ikke har sendt svar til Efta.

Derfor sendte Efta den 29. september en anmodning til Norge der de ber om informasjon i forbindelse med klage mot Norge. Svarfristen er satt til den 23. oktober.

Vil du lese mer om hva Efta har skrevet til Norge kan du klikke på linken og be om dokumentinnsyn.

Anmodning om informasjon ifm klage mot Norge – Forflytning av dyr av hestefamilien

Du finner tidligere publiserte saker her

/Eva Kindahl

 

 

Reise med hest, del 4; Sverige og EU-kommisjonen

IMG_2949 (2)

Ping, en ny e-mail! Denne gangen var det fra EU-kommisjonen i Brüssel til Ms. Eva Kindahl. Magen begynte å galoppere. Jeg gruet meg til å åpne mailen og lese svaret. Tenk om EU-kommisjonen avslo min klage?

 

Sverige – Norge, ATA-Carnet og sikkerhet

Flere måneder før den planlagte reisen i påsken 2016 begynte jeg å søke informasjon på toll.no og mattilsynet.no. Hesten skulle med hjem til Sverige en tur og da jeg ville lese meg opp på hvordan dette skulle gjøres havnet jeg også raskt inn på tull.se og jordbruksverket.se.

Jordbruksverket informerer om at tilreisende med hester fra Norge må melde fra om innførseln til Tullverket men ellers gjelder EU-reglene. Hørtes enkelt ut. Ingen informasjon om avgifter eller ATA-Carnet. Men hva betyr det egentlig at EU-reglene ellers gjelder for Norge?

Oppfatningen om at det var enkelt og «avgiftsfritt» å «reise med hest» til Sverige snudde raskt. Svarene jeg fikk på mine henvendelser til myndighetene var ikke overensstemmende med informasjonen på nettet. Svenskene skulle ha garanti for tull og annen skatt for importvaren? Det var forskjell på reiseutstyr og slikt som tas inn for en konkurranse.

I en av mailkorrespondansene skriver de litt overfladisk at jeg må anmelde hesten til noe som heter tilfeldig innførsel. Dette KAN bety at jeg får stille en sikkerhet for den tid som hesten er i Sverige. KAN bety….?

Jeg har ikke lyktes i å finne informasjon på Tullverket sine nettsider der det fremkommer at dyr av hestefamilien må være oppført på et ATA-Carnet ved forflytning til Sverige (EU/EØS). Jeg finner heller ikke informasjon om at den som forflytter hestedyret må stille en økonomisk sikkerhet for hesten som skal inn til Sverige.

Unngår Tullverket å skrive denne informasjon på sine nettsider fordi det ikke er et reelt krav i hht. gjeldene lovverk?

Dette ble bare mer og mer rotete og jeg følte at det ikke var noen harmoni i informasjonene. Dette måtte jeg undersøke videre!

 

Solvit og EU-rådgivningen

Jeg sendte mine spørsmål videre til Ditt Europa – rådgivningen . Svarene de ga meg styrket bare min følelse av at det må være en feil i «dagens system».

På nettet fant jeg også en gratistjeneste som heter Solvit . Tjenesten er gitt av regjeringene i alle EU/EØS land. Solvit kan hjelpe deg hvis dine rettigheter i EU/EØS er brutt av myndighetene i et annet EU/EØS-land.

Jeg sender to klager til Solvit. Den første klagen blir avslått, den andre klagen undersøker de videre men skriver etter få dager;

«Jag har pratat med mina kollegor i Norge angående ditt ärende. Det är svårt att finna att EU rätten överträtts i ditt ärende».

Svårt ja! Men det er vel derfor de har fått en jobb, for å finne ut av EU-rätten?  (svårt=vanskelig)

Solvit videresendte deretter saken til Ditt Europa-rådgivningen. De hadde jeg jo allerede vært i kontakt med og derfor visste jeg på forhånd at jeg ikke ville få noe hjelp fra dem. Når svaret fra Ditt Europa-rådgivningen kom skulle det dessverre vise seg at det var riktig! Svarene fra Ditt Europa-rådgivningen var til største del hentet fra det norske tolldirektoratet. Men nå skulle jeg i tillegg ha et T1-dokument…. (transittdokument)

Hva er dette! Ingen henvisning til EU-rätten/EØS-avtalen.

Hvorfor tørr ingen å gå inn å finne ut av hva som faktisk er korrekt?

Prøver noen å skjule noe?!

Frustrasjonen var på topp og på dette tidspunktet brant det heftig i mitt ellers litt rødlette hår.

Jeg bestemte meg for å sende en klage til EU-kommisjonen.

 

Hvorfor klage til EU-kommisjonen

Sverige er et EU-land. En klage vedrørende forflytning av dyr av hestefamilien TIL Sverige må derfor rettes til EU-kommisjonen.

Grunnlaget i klagen til EU-kommisjonen er noe av det samme som jeg seinere brukte i min klage til Efta. Min oppfatning er at de svenske myndighetene ikke følger rådsdirektiv 2009/156/EF, av 30. november 2009, om krav til dyrehelse ved forflytning av dyr av hestefamilien og import av slike dyr fra tredjestater.
Jeg har ikke funnet et svensk nasjonalt lovverk gjeldene forflytning av dyr av hestefamilien.

 

Klagen

EU-kommisjonen stiller følgende krav til den som sender en klage;

Du måste använda standardformuläret så att vi lättare förstår ditt problem. Fyll i det på något av de officiella EU-språken. Ange följande:

  • Beskriv noggrant hur de nationella myndigheterna enligt din mening har överträtt EU-lagstiftningen och vilken EU-lag som du tror att de har brutit mot.
  • Redogör för vad du redan har gjort för att hävda dina rättigheter.

 

Den 1. april 2018 ble klagen sendt og den  17. april kom svaret;

«Tack för ditt brev av den 01/04/2018 som har registrerats som ett klagomål. Kommissionen kommer att undersöka klagomålet mot bakgrund av tillämplig EU-rätt. Du kommer att underrättas om vad vi kommit fram till och vilka eventuella åtgärder
som vidtagits med anledning av klagomålet».

YES!! Endelig et skritt i riktig retning!

 

Behandlingen i EU

Hvordan behandler EU-kommisjonen min klage:

  • Inom 15 arbetsdagar får du en bekräftelse på att kommissionen har tagit emot ditt klagomål.
  • Kommissionen granskar sedan ditt ärende och beslutar om man ska inleda ett formellt överträdelseförfarande mot EU-landet i fråga. Detta tar normalt 12 månader.
  • Om ditt ärende är komplicerat, eller kommissionen behöver mer information, kan det ta längre tid. Du informeras i så fall om detta.
  • Om kommissionen kommer fram till att ditt klagomål är berättigat och inleder ett formellt överträdelseförfarande, informeras du om detta och får också veta hur ärendet fortskrider.
  • Om ditt problem lättare kan lösas på informell väg eller med hjälp av tvistlösningstjänster utanför domstol, kan kommissionen föreslå att ditt ärende överförs till en sådan tjänst.
  • Om kommissionen kommer fram till att ditt problem inte innebär en överträdelse av EU-lagstiftningen, blir du informerad om detta innan ärendet läggs ner.
  • Du kan när som helst lämna in ytterligare handlingar eller be att få träffa företrädare för kommissionen.

 

Jeg legger ut noen linker så kan dere som er interessert lese mer om hvordan EU-kommisjonen jobber med klagesaker. Språket i linkene er svensk men du kan velge et annet EU-språk hvis du ønsker.

Ellers vurderer jeg nå om jeg skal be om et møte med representanter (företrädare) for EU-kommisjonen?

Lämna in ett klagomål

Les mer om «Överträdelseförfarande»

EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning

Her kan du lese de tidligere innleggene;

Reise med hest, del 1; Kan det bli enklere

Reise med hest, del 2; Innførsel eller import

Reise med hest, del 3; Forflytning

 

Reise med hest, del 3; Forflytning

IMG_2446 (3)

Forflytning! Klokken var 01.15 på natten. Ordet forflytning lyste mot meg i den svarte vinternatten. I to år hadde jeg vært tilnærmet manisk opptatt av ordene innførsel og import. Derfor så jeg umiddelbart ordet forflytning i overskriften av rådsdirektivet. Ville det stå det samme om jeg skrev ut dokumentet? Like forventningsfull som et barn på julaften trykket jeg på «skriv ut».

Rådsdirektiv 2009/156

Ut av skriveren kom Rådsdirektiv 2009/156/EF, av 30. november 2009, om krav til dyrehelse ved forflytning av dyr av hestefamilien og import av slike dyr fra tredjestater (kodifisert utgave).

Det sto faktisk forflytning på papirutgaven også.

Nå kom gledestårene! Jeg skrudde opp radioen, danset, sang og gråt om hverandre. Hundene ble helt ville og lurte nok på om det hadde klikka fullstendig for matmor!

Videre vil jeg oftest kalle dette rådsdirektiv for 2009/156.

Grunnlaget til Efta-klagen

Endelig hadde jeg grunnlaget for noe av det en klage til Efta må kunne relateres til.

  • En overtredelse av EØS-loven
  • De bestemmelser i EØS-loven som klageren anser har blitt krenket

Nå var bare å brette opp armene og jobbe videre for å få utformet en klage.

Mye research

Jeg måtte først forstå og sette meg inn i det som sto i 2009/156. Gjennom denne toårsprosessen hadde jeg lært meg at detaljer var veldig viktig. Her er noen av de grunnleggende ting jeg begynte med å lese meg opp på og skaffe meg forståelse for;

  • Fellesskapet = EU/EØS (forflytning)
  • Tredjestater = land utenfor EU/EØS (import)
  • Dyr av hestefamilien deles inn i;
    • Registrerte dyr av hestefamilien
    • Slaktedyr
    • Avlsdyr og produksjonsdyr

 

Regjeringen.no

Jeg brukte mye tid for å føle meg helt sikker på at 2009/156 gjennom EØS-avtalen virkelig var implementert i norsk lov. Når til og med regjeringen anser rettsakten som EØS-relevant og akseptabel så måtte jeg føle meg sikker. Jeg har også lest protokoller og vedlegg til EØS-avtalen uten å finne noe annen informasjon.

Går du inn på linken Regjeringen om «Forskrift om handel med hestedyr» kan du gjerne notere deg at Regjeringen skriver at rettsakten omhandler dyrehelsemessige betingelser for forflytning av dyr av hestefamilien innenfor EØS og enhetlige regler for import av dyr av hestefamilien fra tredjeland.

Toll.no

Nå kunne jeg klikke meg inn på toll.no og se mer på detaljene der kontra det som sto i 2009/156.

I min klage til Efta har jeg i hovedsak klaget på det som berører forflytning av registrerte dyr av hestefamilien. Enkelt forklart det vi til daglig omtaler som å reise til et EU-land med en «konkurransehest» som har gyldig hestepass.

Det som omhandler «reise med hest» på toll.no sine nettsider er knyttet opp til innførsel, utførsel, midlertidig innførsel, midlertidig utførsel, gjeninnførsel, gjenutførsel.

Hvordan kan dette være korrekt informasjon og praksis når 2009/156 beskriver at hester innenfor EØS forflyttes?

Tolldirektortatet – Reise med hest

Hund og forflytning

Hvorfor det er så enkelt å ta med hunden (kjæledyr) over grensen, når det er så vanskelig med hest? Du trenger ikke tolldeklarere hunden når du tar den med på reise. Ingen innførsel, utførsel av noe slag når de passerer den norske grensen. Ingen krav om å betale toll og moms hvis hunden har vært til veterinærbehandling eller blitt parret i utlandet.

Hvorfor er det så stor forskjell mellom hest og hund?

38600220_1394487630696260_6083251795264536576_n (2)

Er det fordi norske myndigheter har klart å beholde ordet forflytning når de implementerte gjeldende EU-forordning til norsk forskrift?

Se på disse to linkene som omhandler forflytning av kjæledyr.

EUROPAPARLAMENTS- OG RÅDSFORORDNING (EU) nr. 576/2013 av 12. juni 2013 om ikke-kommersiell forflytning av kjæledyr

Norsk – Forskrift om ikke-kommersiell forflytning av kjæledyr (kjæledyrforskriften)

Også ser du på disse to linkene der EU-direktivet omhandler forflytning og import av hestedyr og den norske forskriften omhandler innførsel og utførsel av hestedyr;

RÅDSDIREKTIV 2009/156/EF av 30. november 2009 om krav til dyrehelse ved forflytning av dyr av hestefamilien og import av slike dyr fra tredjestater

Norsk – Forskrift om dyrehelsemessige vilkår for innførsel og utførsel av dyr av hestefamilien

Hvorfor ble forflytning av dyr av hestefamilien i EU-rådsdirektivet til innførsel og utførsel i den norske forskriften?

Hva er riktig?

Jeg kan dessverre ikke selv bekrefte at det jeg har funnet er riktig eller avgjørende for om jeg vil klare å få en forandring i det norske lovverket. I min klage til Efta er det dette jeg i stor grad har henvist til. Efta har registrert klagen og vil undersøke fakta, de juridiske problemene og tilhørende lovbestemmelser. De avgjør så om ytterligere tiltak skal iverksettes i forbindelse med klagen.

Sverige

Hva med Sverige da? Mange har spurt meg fordi de opplever store problemer når de skal reise med hest til Sverige. Eller som jeg oppfatter er mer korrekt å si det; «Forflytte et dyr av hestefamilien til en annen medlemsstat/Sverige».

Du skal du få vite mer om hva jeg har gjort i hht. Sverige i neste innlegg.

Her er tidligere innlegg publisert i saken;

Reise med hest, del 1; Efta har registrert min klage

Reise med hest, del 2; Import eller innførsel i EØS

/Eva Kindahl

Reise med hest, del 2; Import eller innførsel i EØS?

IMG_0233 (3)Når andre leser en god bok leser jeg om EØS. Kunnskap er makt og for å få registrert en klage måtte jeg skaffe meg kunnskap. Jeg kunne ingenting når jeg startet for 2.5 år siden og jeg startet sikkert som de fleste andre med å lese på toll.no.

Spørsmål til meg selv

I starten måtte jeg stille noen spørsmål til meg selv;

* hvorfor er det så enkelt å reise med hest i Europa

* hvorfor er det så vanskelig å reise med hest inn og ut av Norge

* hva er EØS

* gjelder EØS-avtalen ved reise med hest

EØS-land

EØS består av EUs 28 medlemsland og de tre Efta-statene (European Free Trade Association), Island, Liechtenstein og Norge. Efta-landet Sveits er ikke med i EØS. Samarbeidet ble etablert gjennom EØS-avtalen, som er den største og mest omfattende internasjonale avtale Norge har inngått (ref. regjeringen.no)

Les mer info om EØS fra regjeringen her

Import eller innførsel

Tidlig i prosessen merket jeg meg ordene innførsel og import. Fordi begge ordene ble brukt tenkte jeg at de umulig kunne ha samme betydning? Jeg fant en forklaring til dette på svenske tullverket sin nettside;

«Import kallas det när du tar in en vara till EU (Sverige) från ett land utanför EU. 

När du tar in en vara till Sverige från ett land inom EU, räknas det som så kallad införsel. Varor som du tar med från annat EU-land omfattas huvudsakligen av principen om fri rörlighet för varor inom EU:s inre marknad. 

Les mer om «Allmänt om avgifter her»

Läs mer om «Varor med särskilda regler»

Tolldirektoratet om import/innførsel

Jeg sendte en forespørsel til det norske tolldirektoratet der jeg ba om å få vite forskjellene på import og innførsel. Jeg fikk følgende svar;

«Det er ingen reell forskjell på ordene innførsel og import, eller på utførsel og eksport.
Dette er synonymer som forklarer den samme hendelsen, men med et annet ord.

Det brukes om hverandre, da det i realiteten ikke er noen forskjell på handlingen.
Man kan fint sette likhetstegn mellom ordene, for eksempel innførsel = Import»

Mattilsynet om innførsel og import

Etter å ha fått svaret fra Tolldirektoratet fant jeg forbausende nok ut at Mattilsynet gjør forskjell på innførsel og import når det gjelder hest som skal inn til Norge. De skriver om innførsel av hest fra EØS-land og import av hest fra tredjeland. Derfor ble det naturlig å tenke at det vi kaller for «Reise med hest» faktisk er tatt inn i EØS-avtalen.

Innførsel av hest fra EØS-land

Import av hest fra tredjeland (land utenfor EU og EØS)

Forskrift om handel med hestedyr

 

Hvorfor kan f. eks hunder «reise» uten å måtte tollklareres eller bruke ATA-Carnet?

Reisegods?

Hmmm… hvordan henger dette sammen egentlig? Fortsättning följer!

/Eva Kindahl